Flikar

söndag 24 januari 2010

Rådjursbesök.



I fredags kväll stod plötsligt ett rådjur utanför vår altandörr och kikade in på oss.
Gissa om vi blev förvånade?!
Rådjur är ju så skygga i vanliga fall men denna lilla tjej (tror det var en tjej ialla fall) såg ut som om hon ville komma in och lägga sig på golvet framför braskaminen.
Det var förstås kul att få se ett vilt djur på så nära håll men samtidigt misstänkte vi att det var något som inte stod rätt till. Att hon kanske var hungrig och utmärglad eller sjuk.



I brist på äpplen provade vi att ge henne havregryn, men det var inte intressant. Hon nafsade mig i fingertopparna istället.
Sen provade vi ge henne potatis istället och det var bättre!



Efter att vi sett att hon åt av potatisen tänkte vi att hon kanske skulle skutta iväg ut i naturen igen men det hade hon minsann ingen lust med utan hon gick omkring på vår tomt i några timmar istället. Vi såg henne liggandes både utanför altanen och ytterdörren.
Men när vi gick och lade oss var hon borta. Ute i naturen igen, hoppades vi.

Dagen därpå berättade ena grannen att det lilla rådjuret hade hittats, väldigt svag, hos en annan granne och att det dog strax därefter. :(

Det blev tyvärr ett sorgligt slut på historien och jag försöker trösta mig med tanken på att det är såhär det går till ute i naturen. De svaga dör medan de starka överlever.

Jag hoppas lilla Bambi har det bättre i rådjurshimmelen. Vila i frid.

4 kommentarer:

  1. Så söt den lilla bambin var. Sorgligt att det gick så illa.

    P.g.a av diverse omständigheter så lägger jag ut min utmaningsbild redan i kväll. Jag måste åka norröver och hjälpa min föräldrar, eftersom pappa blivit ganska sjuk.

    SvaraRadera
  2. Men så tråkigt att det slutade så illa men den kalla vintern har nog tagit hårt på alla djur i det fria.
    Men Ni gjorde allt Ni kunde och Du har fina bilder av Henne.

    Kram!

    SvaraRadera
  3. Det är verkligen tufft för djuren nu, de har svårt att hitta mat. Tänk att hon åt ur din hand.
    Ha det gott.

    SvaraRadera
  4. Det var ju verkligen ett tråkigt slut på den söta historien, men man kan inte hjälpa alla. Ni försökte ju i alla fall så gott ni kunde. Synd att hon inte sökt sig till er tidigare, då kanske hon kunnat få lite mer styrka.

    SvaraRadera