Första juni idag, helt otroligt. Juni är ju en sommarmånad (även om det verkligen inte märkts idag då vi haft regn & rusk hela dagen) och hade jag jobbat nu hade nedräkningen mot semestern varit ett stående inslag i snacket bland kollegorna. Men i år får tanken på semester mig att känna lite ångest istället för det betyder att jag börjar närma mig slutet av min föräldraledighet. Huva!
Hur ska jag kunna gå tillbaka till det inrutade livet som arbetare efter att ha varit hemma i över ett år och levt ett heeelt annat liv?!
Arbetslivet känns så avlägset nu, herregud kommer jag ens ihåg vad jag gör på jobbet?!
Jaja jag vet att jag kommer in i rutinerna snabbt igen när jag väl är där men som sagt, nu ger tanken på att jobba igen mest ångest. :/
Än är det inte riktigt spikat när jag ska börja jobba igen, men det blir nån gång i september eller oktober. Då tar Johan över här hemma och är föräldraledig året ut är tanken. Blir bra med lite pappa-son tid också ju.
Men men, nu är vi inte där än så det är bäst att ta tillvara på och njuta av mina sista månader hemma. Med början NU! :)
Helt rätt Lisa, njut njut njut av tiden hemma!Och förhoppningsvis har du och Alex en solig tid framöver oxå, allt blir ju s mycket roligare och lättare när det är fint väder. Man kan plaska/bada och vara ute hela dagaran! Själv går jag hemma och njuter/väntar på att vår 5:e familjemedlem ska komma... BF idag faktiskt :O)
SvaraRadera/Anna-Lena
Nämen! Guuu vad roligt!! :D Stort grattis till er hela familjen. Hoppas ni inte behöver vänta allt för länge på den lilla/lille. Kram
SvaraRadera